Undrar hur det hade sett ut utan dom?. Troligen väldigt konstigt till att börja med men sen hade man nog vant sej. Eller kanske inte..Undrar om man hade klarar kraven utan dom...klart man hade,det vet jag ju men undrar om det inte hade blivit lite mer omständigt kanske eller  inte....?

Summorna som vi lägger ner måste ju vara kopiösa.Kan vinsterna verkligen vara så stora.  Får Googla på om någon har gjort en riktig Macro studie på det ur Nationalekonomisk synpunkt..Skapar mest irritation när det inte fungerar tycker jag..

Han såg vilsen ut där han satt.Fångad mellan E4:ans körbanor. Han satt ner precis som om han funderade hur han skulle komma ut ur eländet han hade ramlat in i på något sätt. Han var inte lätt att se  men mittemellan två buskar satt han och hade han inte rör sej just då hade jag nog missat han

 

Tittade på sprickorna.Dom var som revor i ett vinterlandskap.Hur länge var det sedan dom uppstod?  6 månader? Nej kanske t.o.m 1 år sedan.  1 år. Vilket låter längst 1 år eller 12 månader? Ja det var kanske 12 mån sedan.I vilket fall ssom helst var det tråkigt att grejorna inte håller längre....

En förträfflig människa. han har inga fiender och ingen av hans vänner tycker om honom.

Oscar Wilde om George Bernard Shaw.

Han är det enda geniet med IQ på 60.

Gore Vidal om Andy Warhol

 Dropparna slog ner. Likt vårlika krevader imploderade dom.Fast nu var det höst.Den blåa underlaget förstärkte känslan av vatten, likt en havsyta.Biltaket smattrade under droppattacken från ovan. Samma eviga kretslopp. Ibland känns det faktiskt bra att det regnar lite som motvikt...

Tittade på plåtförstärkningslinjerna på Toyotans tak. Hmm var det ett tecken på att dom hade misslyckats med bomberingen på taket eller en designsak?

Avund. Att någon kan lyckas där man själv misslyckas. Konsten att ge erkännande till någon som har högre kompetens oavsett ursprung är en gåva som inte alla innehar. Istället förmörkas objektiviteten av avund som på något sätt  söker förklaringar till att insatsen nu är mindre värd än förr.

Den enkla linjen. Enkelheten som var så enkel att tyda men samtidigt så svår att hålla.Parhästen var motsatsen med sin kurvighet som ibland tenderade att ta ut kurvorna lite för mycket.Varandras motsatser men mot samma mål. Vägen olika men målet densamma och idag fungerade bägge. 

Han kunde inte dölja det. Den lyste igenom fast han försökte att hålla masken och fasaden utåt på en mycket högre nivå än han hade kapacitet för. Känslan av att andra hade lyckas där han hade misslyckats var tärande. Hans verbala attacker så fort någon ens  antydde någon form av misslyckade i hans agerande...

Rädsla. Den mest drivande kraften för misslyckande.Prestigeförlusten skulle bli för tung att bära. Vad han inte visste var att alla andra redan visste om fasaden och gjorde narr av den...

Tysta stod dom där. Paret stod en bit ifrån varandra. Precis som dom hade grälat. Sura var dom. En avvisande ogästvänlig attityd. Det var som ingen uppskattade dom och så var nog sanningen också. Vart dom än dök upp var dom ovälkomna. Dom hade få vänner om ens någon.  

Jag känner inte i alla fall någon som uppskattar dom. Men som allt i naturen så borde dom ha ett syfte?. Jag har funderat på vad men det enda jag kan komma på är Ex-maximal.