Man såg inte bilen längre. Det gjorde man förra veckan.Tydligt teckan på att nu kommer han på allvar. Lungt och metodiskt har han jobbat sej fram till sin högsäsong. Melankolins ingress till tungsinnet? Eller den vackra färgrika skiftningen? Förebråelsen om att vilan är stundande?Det var mörkt när vi kom ut från Gympan. Varma och svettiga efter en genomkörare med John. Hans salsaliknande danssteg fortsätter sätta huvudbry på nukomlingarna men dom som var där förra gången var väl lite förberedda på stegen så man tog väl 50% rätt denna gången.

Jo men....han var äntligen överbevisad med hjälp av kameran på mobilen men gav sej inte. Den ungdomliga rebellheten lyste igenom. Han kunde inte ha fel. Jag log inombords eftersom jag innerst inne visste att han nu lyssnade men kunde inte erkänna det....

Ungdomarna på Bowlingträningen har helt klart gjort framsteg men det är klart att det inte alltid är så roligt att tragga med stegsnöre och Gnilwob....Om 5 år så har vi ett par bra tillskott till A-laget...

Det är ju en sak när ungdomar i tonåren, som är i sin utveckling, argumenterar med en rebellton i bakgrunden.

Där låg dom. 2 stycken var dom ochså. Får väl vara glad att jag fick 2....Inte det sämsta faktiskt på något sätt påminner dom om att sommaren trots allt inte ännu är slut. Björkarna har ju börjat skifta färg på löven så smått till gult och rött, men så länge jag kan få sådana till lunch är det faktiskt fortfarande sommar.

Artiklen är hämtad från NorraSkåne den 13 september. Skribent är Helén Fingalsson.

Dagen efter dagen efter den stora visningen. Dagen präglades av summering och kommentarer från Gårdagens visning. Mestadels positiva reaktioner på att utvecklingen dom senaste 3 åren har varit så brant med så många positiva förbättringar. 

Att det sedan fanns några som sa att det var bättre förr kommer man nog aldrig ifrån. Den kommentaren kommer nog alltid att överleva.

Tittade på den slitna sittdynan.Den hade varit med länge,lika länge som menyn verkade det som. Dom många reporna på dom skolliknande brickorna påminde om att annonserna som var tryckta i laminatet inte var av modernaste snittet. Många av dom inte ens aktuella. Känner man inte till stället är är risken stor att man går förbi eller rättare sagt kör förbi. 

Som en svart skugga var han där. Det var fortfarande så varmt ute så han sökte skugga.Fast det syntes två glimmande ögon i den svarta massan. Fortsatte läsa på innehållsförteckningen. E 415

E 150....Undrade om det överhuvudtaget går att göra mat längre utan E-tillsatser..Åtminstående var brödet helt E-fritt för detvar hembakat surdegsbröd...Detta ständiga kaloriintag källa till glädje och förtvivlan. Typiskt I-Landsproblem.

Artiklen är hämtad från Sydöstran den 9 september. Skribent är Tore Gillberg.

Tänkte på ett program som jag såg på Tv angående utvecklingen av samhället som Bruksort. var egentligen i min mening en ganska trist och svart bild av samhället. Håller nog inte med faktiskt.Man kan tycka vad man vill om utvecklingen men den är svår att att bromsa. Däremot tror jag fortfarande att man kan välja riktning. Finns för lite drivkraft.

Vart kommer allt vattnet ifrån?...tänkte jag medan ventilationsanläggningen kämpade med att värma upp den inneslutna luiften för att få bort imman.  All kondensvatten som finns på rutorna när man ska köra till jobbet.....Tänk om man var likadan själv..massor av kondensvatten på sej när man gick ut en råkylen dag..behändigt..slipper ju leta efter dricksvatten..inte bra för LOKA...