Brottstycken fladdrade förbi som sönderslitna trasor i ljudrummet. Adresserade till den som stod i dess väg.Meningslöst pladder blandat med intentioner.Plastmuggarna med ljummet kaffe från termosen.Delicato bullen bredvid. Sönderlästa dagstidningar trummande dagens sensationer. Det rytmiska blandat med det slumpmässiga.Den centrala gången från början till slut.Förnuftets försök att bringa ordning. Numrerad.Tilldelad.Vända till, vända från.
Det har sina sidor att vara kyrkoherde när man tappar sin tro 10 år innan pensioneringen.
Bättre rida en åsna som bär än en häst som kastar av.
Använd det förflutna som en språngbräda och inte som en soffa.
Tillbaks till utgångspunkten. Resans start och slut. Som sträckta molnstrimlor vilande mot himlavalvet. Den blå färgens kontrast, klart lysande vid den vita sidan.
Vattnet. Forsande eller i oceanen.Rogivande.Visar resans start eller resans slut.Under eller över ytan.Fram eller bak. Is som smälter.....
Rummets form.Formen på rummet.Tidens betydelselöshet.
Ett vitt slut som blir gult. Gult som blir vitt.
Sten.Det yttersta där början sker.
Det är dom flyktiga mötena med människor som skapar allt och intet.
Det är en konst att bevara ordningen mitt i förändringen och att levandehålla förändringen mitt i ordningen.
Man måste arbeta med förnyelse,inte bara förbättring,för det hinner man inte med.
Det räcker inte bara att vara på rätt väg, det är då lätt att bli överkörd.
Du klår mej och hugger huvudet av mej: du försonar dej mej, hur sätter du på huvudet på mej igen?