Hoppet är det sista som lämnar människan.

När jag hör ordet kultur, osäkrar jag min revolver.

Toppnazisten Hermann Göring var en livsnjutare. Han älskade goda viner och god mat och utnyttjade hämningslöst sin maktposition till att skaffa sig enorma konstsamlingar, som konfiskerats från judar i det besatta Europa.

När Göring fick nys om konstskatter, var han redo att gripa till vapenför att lägga beslag på dem.

Citatet har kommit att symbolisera de många tusen konstverk som nazisterna tillskansade sig med våld.

Jag vill inte se de allierade lida nederlag, men jag ser inte Hitler som så avskyvärd som han beskrivs. Han visar otroliga förmågor och verkar också vinna sina segrar utan större blodsutgjutelse.

Inte ens de största politiska ledarna vet vart historien bär hän. Den indiske frihetshjälten Mahatma Gandhi såg framför allt den engelska kolonimaktent som sin fiende, när han sommaren 1940 uttalade sig om Englands nazistiske motståndare.

Eget beröm luktar illa.

Döda en och du är en mördare, döda en miljon och du är en erövrare, döda alla och du är Gud.

Så skrev den franske biologen Jean Rostand 1939, och han syftade på den tyske diktatorn Adolf Hitlers uppenbara förakt för människoliv, som Europa skulle varsebli under kommande år.

Nittonhundratalets andre store diktator, Sovjetledaren Josef Stalin kan uppfattas som Hitlers ideologiska motpol, men på många sätt var hans tankegångar inte så annorlunda.

Stalin sade: ”En död är en tragedi, en miljon döda är statistik”.

Allting är lätt bara man kan det.

Svultna svin rotar mest.

All krigspropaganda, alla skrik, lögnerna och hatet kommer oundvikligen från män som inte själva strider.

Den engelske författaren George Orwell hade förlorat många illusioner om politiska ledare efter att ha deltagit i striderna mot fascisterna i det spanska inbördeskriget (1938-39).

Det blev en tendens under 1900-talet att författare och journalister skrev kritiskt om krig.

Krig är blott fortsättningen av politiken med andra medel.

Carl von Clausewitz var preussisk officer, och hans bok från 1830, "Om kriget", studeras fortfarande av militära teoretiker.

Framför allt avspeglar hans bok emellertid en tid, då hela synen på krig höll på att förändras.

Under upplysningstiden hade man uppfattat krig som kaos, men särskilt under Napoleonkrigen, i vilka Clausewitz deltog, började man betrakta krig som summan av en lång rad faktorer, som innefattade ekonomi, teknologi och truppernas sociala sammansättning.

I de blindas rike är den enögde kung.