Ibland befinner man sej i situtioner som väldigt väl finns beskrivna i alla former av teori. Det tråkiga är bara att oftast får man inte insikten om kopplingen mellan det lästa och verkligheten. Det är först när man tar till sej denna insikt och börjar använda den som kunskapsspriralen börjar fungera...Kopplingen mellan mitt eget beteende och den uppkomna situationen som jag just nu befinner mej i och mitt val hur jag väljer att agera.
Agerar jag ifrån att ''alla är idioter omkring mej med alla möjliga fel''' eller ´´vad gjorde jag/vad bidrog jag till för att skapa den uppkomna situtionen?'' Det sistnämda är det svåraste.Självkritik är alltid svårt. Ingen tycker om att höra att man har fel och brister. Även om vi vardagligt talar om ''utvecklingsmöjligheter'' mm så vet man innerst inne att det är med en negativ laddning eller att det ses av andra med en negativ klang. Väldigt få upplever det som..''Whow Detta kan jag inte!''... eller....''Va kul! Detta gjorde jag helfel,vilken utvecklingsmöjlighet!!''......Verkligheten är lite enklare än så..... Den automatiska reaktionen hos flertalet människor är att man tappar kontrollen vid en viss gräns och låter reptilhjärnan slå till....med den kunskap den äger från Dinosaurietiden. Då var mottot ''ät eller ätas''. Ett väldigt enkelt sätt att reagera. Är du inte min mat är du min fiende. Observera att jag skiljer på nämda utryck jämnfört med utrycket ''är du inte min vän är du min fiende''. För mej är man ännu lägre med inställningen '' är du inte min mat är du min fiende''. Ser man alla som tilltänkta matoffer gäller det ju att fälla och äta!...ovänner kan man ju leva med....Men även dinosaurierna dog ju som bekant ut....
Att upptäcka sej själv och sitt eget beteende kräver mej av dej själv.Det kräver också att du åtminstående för dej själv behöver erkänna att du kanske inte handlade korrekt själv. Det är ju inte nödvändigt att kanske skrika det rätt ut i början till alla .... Det är nog svårt att inse det själv. Så småningom kanske du så smått kan börja antyda att du har börjat inse saker och ting,men låt det komma efterhand...Var sak har sin tid. Använd Kedjan:
TANKE------KÄNSLA-------HANDLING .
FÖRSTÅ---------ACCEPTERA-------ANVÄNDA SEJ AV.
Gå uppåt i stegen på ditt eget Beteende med ovan stege. Det finns en stark koppling mellan eget beteende och ditt eget lärande. D.v.s kopplingen mellan ovan beteende och Kunskapsspiralen:
SE----UPPTÄCKA-----VÄRDERA------VÄLJA------HANDLA.
Att börja lyssna är ett bra steg. Men Lyssna bygger inte bara på att förstå.
Sedan finns det dom som inte har kommit till stadiet lyssna ens...med dom är det ju lite svårare. Personer som har ett konstant behov av att ta plats och prata i tid och o tid. Mest om väsentliga saker för dom själv , dom tvingar ofta sin omgivning att lyssna frivilligt eller ofrivilligt på sitt pladder. Dessa personer kan helt ogenerat pladdra på i folksamlingar,både rakt ut till sitt sällskap eller via mobil. Inte ens när praxis påbjuder tystnad kan dessa personer respektera det. Otaliga gånger har jag varit med på avslappningstillfällen där man skall vara tyst i 120 sek med c:a 40-100 personer. Dom tillfällen när verklig tystnad inträffar och man kan känna harmoni är tyvärr lätträknade..... Men det mest sorliga är att dessa personer inte inser att dom har gjort fel. Dom anser sej själv ha en självklar rättighet att pladdra på.....att upplysa dessa är en utmaning...oftast blir den en blixtattack tillbaks som försvar på deras egenansedda rättighet och behov.