Jag vill inte se de allierade lida nederlag, men jag ser inte Hitler som så avskyvärd som han beskrivs. Han visar otroliga förmågor och verkar också vinna sina segrar utan större blodsutgjutelse.
Inte ens de största politiska ledarna vet vart historien bär hän. Den indiske frihetshjälten Mahatma Gandhi såg framför allt den engelska kolonimaktent som sin fiende, när han sommaren 1940 uttalade sig om Englands nazistiske motståndare.
Döda en och du är en mördare, döda en miljon och du är en erövrare, döda alla och du är Gud.
Så skrev den franske biologen Jean Rostand 1939, och han syftade på den tyske diktatorn Adolf Hitlers uppenbara förakt för människoliv, som Europa skulle varsebli under kommande år.
Nittonhundratalets andre store diktator, Sovjetledaren Josef Stalin kan uppfattas som Hitlers ideologiska motpol, men på många sätt var hans tankegångar inte så annorlunda.
Stalin sade: ”En död är en tragedi, en miljon döda är statistik”.
All krigspropaganda, alla skrik, lögnerna och hatet kommer oundvikligen från män som inte själva strider.
Den engelske författaren George Orwell hade förlorat många illusioner om politiska ledare efter att ha deltagit i striderna mot fascisterna i det spanska inbördeskriget (1938-39).
Det blev en tendens under 1900-talet att författare och journalister skrev kritiskt om krig.
Krig är blott fortsättningen av politiken med andra medel.
Carl von Clausewitz var preussisk officer, och hans bok från 1830, "Om kriget", studeras fortfarande av militära teoretiker.
Framför allt avspeglar hans bok emellertid en tid, då hela synen på krig höll på att förändras.
Under upplysningstiden hade man uppfattat krig som kaos, men särskilt under Napoleonkrigen, i vilka Clausewitz deltog, började man betrakta krig som summan av en lång rad faktorer, som innefattade ekonomi, teknologi och truppernas sociala sammansättning.
Hemligheten bakom frihet är att utbilda folk, medan hemligheten bakom tyranni är att hålla dem i okunskap.
Maximilien Robespierre var inspirerad av upplysningstidens stora filosofer, när han 1789 blev en av ledarna för den franska revolutionen.
Han svek dock även sina egna frihetsideal. Det var samme Robespierre som från september 1793 stod i spetsen för terrorregimen, som i revolutionens tjänst begränsade fransmännens friheter och rättigheter och kostade inemot 50000 människor livet.
