Där låg dom. 2 stycken var dom ochså. Får väl vara glad att jag fick 2....Inte det sämsta faktiskt på något sätt påminner dom om att sommaren trots allt inte ännu är slut. Björkarna har ju börjat skifta färg på löven så smått till gult och rött, men så länge jag kan få sådana till lunch är det faktiskt fortfarande sommar.

Artiklen är hämtad från NorraSkåne den 13 september. Skribent är Helén Fingalsson.

Dagen efter dagen efter den stora visningen. Dagen präglades av summering och kommentarer från Gårdagens visning. Mestadels positiva reaktioner på att utvecklingen dom senaste 3 åren har varit så brant med så många positiva förbättringar. 

Att det sedan fanns några som sa att det var bättre förr kommer man nog aldrig ifrån. Den kommentaren kommer nog alltid att överleva.

Tittade på den slitna sittdynan.Den hade varit med länge,lika länge som menyn verkade det som. Dom många reporna på dom skolliknande brickorna påminde om att annonserna som var tryckta i laminatet inte var av modernaste snittet. Många av dom inte ens aktuella. Känner man inte till stället är är risken stor att man går förbi eller rättare sagt kör förbi. 

Som en svart skugga var han där. Det var fortfarande så varmt ute så han sökte skugga.Fast det syntes två glimmande ögon i den svarta massan. Fortsatte läsa på innehållsförteckningen. E 415

E 150....Undrade om det överhuvudtaget går att göra mat längre utan E-tillsatser..Åtminstående var brödet helt E-fritt för detvar hembakat surdegsbröd...Detta ständiga kaloriintag källa till glädje och förtvivlan. Typiskt I-Landsproblem.