En blondin ringer till sin pojkvän och säger:
”Kan du komma över och hjälpa mig. Jag har ett jättepussel. Och jag
kan för mitt liv inte komma på hur jag ska göra.”
Hennes pojkvän frågar: ”Vad ska det bli när det är färdigt då?”
Blondinen säger: ”Enligt bilden på lådan så ska det bli en tupp”
Pojkvännen bestämmer sig för att gå över och hjälpa henne.
Hon släpper in honom och visar honom alla pusselbitarna på bordet.
Han tittar på bitarna en stund.
Sen tittar han på lådan.
Sen säger han:
Lite överaskad.Hade inte trott att det skulle ske men desto mer roligt när det skedde ..En förlorad julklapp behöver inte alltid vara förlorad för evigt.....
Ingen början utan slut. Den gamla sanningen vederkvickar sej själv ständigt.Jantelagens dominans härskar oinskränkt.Ve den som opponerar sej.Ryggradslösheten sprider sej likt vissna löv i den annalkande försommarvinden.Stoltheten över vad som är rätt och vad som är fel förlorar ständigt anhängare till egoismens karga budskap. Vart tog civilkuraget vägen? Om vi ständigt viker ner oss vart ska samhället som vi bygger för våra barn ta vägen? Vilka värderingar vill vi att våra barn ska leva i ?
