Torsdag 11 okt..Puerto Rico.

Inlagt av ilpo

Han tittade pa oss. Van att ta hand om sej sjalv, Gjorde han inte det blev hans liv kort. At det som fanns for dagen. Litade pa valvilja. Empati. En bristvara i dagens samhalle dar alla bara skor sej sjalva, 

 

18 500 steg. Trappor upp. Trappor ner. Man kan inte anklaga Puerto Rico for att ligga pa en slatt. Trots litenheten lyckades vi skrap ihop 18 500 steg andra dagen i byn. Men synd att klaga 27 grader varmt och solen staende hogt pa himmelen...njut av ogonblicket dar du ar.....

Undrade vem som var lyckligast , nar jag tittade pa katten som var pa taket i den resturang dar vi at frukost...han vild eller vi tamda i systemet?