Den store, starke och vanligen tyste norrlänningen Arvid låg på sjukhus. Varje gång läkaren gick ronden, låg han där och snyftade i sin säng:
- Jag längtar så hem till henne...
Så en dag meddelade läkaren att han skulle skrivas ut och han skulle få åka hem till "henne".
- Hurra! utropade Arvid och hoppade ur sängen. Det första jag ska göra blir banne mig att sätta på henne mot den stora tallen.
- Såja, skrattade doktorn, du måste väl ta hänsyn till vad din fru tycker också.
- Min fru?, sa Arvid, hon har väl för fan inget att göra med vad jag gör med motorsågen!
På ett av hålen gjorde en av damerna en ruskig slice och sände bollen rakt in i en grupp av män som stod och väntade på sin tur att slå på ett annat hål. Kvinnan sprang genast dit för att be om ursäkt och för att se hur det hade gått. När hon kom fram låg en av männen på marken med händerna mellan benen och vred sig i plågor.
- Får jag se på det där? frågade kvinnan.
- Nej! Det... går snart...........över, stönade mannen.
- Sluta tramsa nu, sa kvinnan, jag är sjuksköterska och vet precis hur man tar hand om den här sortens skador.
Kvinnan rullade över mannen på rygg och förde hans armar åt sidorna. Därefter öppnade hon försiktigt hans byxor och stack ner handen och började massera. Efter en stund frågade hon:
- Känns det lite bättre nu?
- Ja, det känns jättebra, sa mannen, men jag har fortfarande fruktansvärt ont i tummen.
- Herre Gud! Vad har hänt med dig, utbrister bartendern när han får se Hasse stappla in med bruten arm på baren.
- Jag hamnade i bråk med Svensson, svarar Hasse.
- Svensson! Han är ju en liten räka, säger bartendern. Han måste ha haft ett vapen i sin hand?
- Ja, det hade han. En spade för att vara exakt, förklarar Hasse.
- Men snälla nån, hade inte du nåt i din hand?
- Jodå, fru Svenssons bröst. En underbar känsla, men inget vidare att försvara sig med.
Källa:humorbrevet