Hösten kryper närmare. Resan över det Småländska höglandet på Fredagskvällen bar tydliga spår efter dom typiska hösttecknen. Dom första gula löven som singlade ner från björkarna. Den knappt årsgamla räven som inte hade lärt sej vad en väg är för något och fick plikta med sitt liv...Vägarna tar sin tribut...

Micco sov lungt i sin bur. Glädjen över att återse den välkända tomten gick inte att ta fel på.Väktaren var tillbaka....skogspromenad med dopp i sjön. Vad kan man mer önska av livet?

En 1 1/2 timmes promenad fick ersätta dagens tänkta friskispass då träningvärken var för påtaglig...Nytt försök imorgon väntar dock..Promenaden gick längs en slingrande grusväg. Nyslagna ängar kantade och det riktikt luktade..''på landet''...var nästan så man kunde identifiera sej med Bonde programmen i TV...Ett pitoreskt inslag var dock dom gulmålade bikuporna mitt i skogskanten..lite udda ställe att ha placerat 6 stycken bikupor men å andra sidn är ju stöldrisken minimal...på vägen hem inhandlades lite ingredienser för kvällsmaten/morgondagens lunch.

Efterlängtad....man märker inget förrän man inte har det......Som vanligt...

Sommaren dröjer sej kvar med behaglig värme.Cementplattorna kändes behagligt varma när jag låg och njöt av solens värmande strålar. Micco kände nog samma sak eftersom han låg bredvid mej och somnade förnöjt....Skogspromenaden med dopp i den svala ån verkade Micco vara helnöjd med. Som vanligt plockades Micco av ett antal fästingar...

För övrigt startar Friskis upp igen så sakta...dock hann vi bara 2 pass denna veckan.